Man talar vanligtvis om ett par gustavianska eror, en som heter höggustaviansk samt den andra är sengustaviansk Som namnet antyder härrör det från tiden när Gustav III levde. Första perioden är från 1772 till 1785, cirka, medan den andra tiden löper från 1785 till 1810. Efter rokokons utsirade design vill man innehava något på annat sätt. I andra länder kallar vi gärna denna stil nyklassisicism.
Man ville nu innehava lite striktare linjer, och inte lika massor dekorationer. Detta innebära ej att möbler samt byggnader är fula, tvärtom. Men det var nu dags för rakare linjer, något som kännetecknar gustavianska möbler. Fortsatt dekorerade man möblerna, men nu med inspiration från antiken. Man använde gärna festonger, urnor alternativt medaljonger som dekoration. Stolar från den gustavianska tiden kännetecknas av raka linjer och avmalnande ben. Stolsryggen kunde antingen vara stoppad eller hava raka pinnar, antingen rakt upp och ner eller utslagna.
En skäl till att svensk gustaviansk genre är något olik än i andra europeiska länder har att göra med vilka material som finns tillgängliga i landet, förutom smak och kultur. Man använde inte mahogny och andra sorters ädelträ, det är något som inte finns i Sverige. Istället så kopierade man stilen från andra länder, men gjorde möblerna av inhemska träslag. Man kopierade utseendet på möblerna samt tillverkade dem sedan med de träslag man hade till hands.
I den första tiden av gustaviansk look var man mer påverkad av Frankrike, med ljusa inläggningar på bord samt andra möbler. Sedan inspirerades man mer av England, där vi föredrog lite starkare färger. Man förstod också redan så tidigt som då att man kan göra mycket med lampor och ljus. Det var vanligt att innehava lampor på väggarna, gärna liten lampetter. Också speglar sattes upp därför att göra rummen speciella, varav många var förgyllda. Än i denna dag producerar man möbler i den gustavianska stilen, även fast att den eran var för så länge sedan.
Det är något klassiskt såsom aldrig går ur tiden, kanske just därför att dom sparsamma, raka linjerna och dekorationerna passar svenskt sinne. Ett gott exempel är Gustav III paviljong i Hagaparken, som likaså var kungens residens men nu är ett statligt byggnadsminne. Också i Stockholm, framför allt området omkring Gamla stan och Brännkyrkagatan, kan du se exempel på gustaviansk byggnadskonst. Fönstren har ingen yttre nisch utan vätter direkt mot gatan, och fasaderna är sparsamt tillverkade Vi ser icke några större dekorationer utan det är en jätte- okomplicerad stil.
Man menar att det var arkitekt Jean Eric Rehn såsom införde den gustavianska stilen till Sverige. Han var en nära kollega till Georg Haupt, som är känd för sin formgivning av annorlunda bord, sekretärer och byråer i denna look. En annan känd människa vart stadsarktitekt Carl Wilhelm Carlberg som man kan innehar Gunnebo slott att tacka för. Mycket av vad dessa män startade lever fortfarande kvar. Den gustavianska eran är förbi, men stilen har levt kvar och fått ett uppsving igen.